I dagens mediebrus är det svårt att slå igenom och få nyhetskonsumenternas uppmärksamhet. Medierna levde länge i en verklighet där de verkade tro att papperstidningen skulle komma tillbaka, att internet bara var en fluga. Det gjorde också att de länge fick leva med skakig ekonomi som ledde till att en journalistutbildning såg ut att vara en tveksam investering.
De senaste åren har det dock hänt något. Dels har medierna vågat modernisera sig både i hur de producerar och förmedlar nyheter, men också i hur de jobbar med sina affärsmodeller. Länge var normen att nyheter skulle vara gratis och tillgängliga för alla. Idag är det istället någon form av betalväggar som gäller hos de allra flesta. Och konsumenterna verkar ha accepterat det vilket gör att det återigen finns ekonomi i att skapa nyheter. Det är något vi alla ska vara glada för då en fri och välmående press är en av demokratins grundstenar.
Ny berättarteknik
En av de saker som möjliggjorts av IT och internet är utvecklandet av modern berättarteknik. Förr var nyheter trycksvärta på papper, eller ett TV-inslag som kostade multum att producera. Idag kan en reporter på fältet filma en händelse med sin telefon och publicera den direkt på webben. Det jobbas med saker som animerad reklamfilm och illustrationer, och ett berättande som i en och samma tidning kan äga rum i flera medietyper samtidigt. Händer det något stort kan du räkna med att följa det i realtid i både text, bild och rörligt på ett lättillgängligt sätt.
Nya finansieringsformer och gräsrotsjournalistik
När internet och sociala medier var nytt ropades det att nu är alla var journalister, men fullt så enkelt var det givetvis inte. Sociala medier gav däremot i brytpunkten mellan då och nu snarare upphov till en mer tyckande nyhetsförmedling och det Donald Trump skulle komma att kalla “Fake news”; när alla har en kanal blir det lätt att sprida desinformation.
Det gav å andra sidan upphov till en helt ny typ av journalistisk verksamhet: gräsrotsjournalistiken. Det finns ett flertal olika små och ofta nischade nyhetsorganisationer som förlitar sig på crowdfunding. Det vill säga en många bäckar små-finansiering där läsarna bidrar med pengar på helt frivillig basis.
Ett sådant exempel är Snopes som jobbar med faktagranskning online. Om något får stor spridning i form av memes eller liknande kollar de sanningshalten i det. En annan organisation som jobbar både med faktakontroll och faktisk journalistik är holländska Bellingcat. De har specialiserat sig på att utifrån öppna källor och lokala medborgarjournalisters material göra granskningar av stora skeden som flygplanet MH17 som Ryssland sköt ner samt den syriska regeringens användande av kemiska stridsmedel. I Sverige har vi bland annat stiftelsen Doku som ägnar sig åt att granska den radikalislamistiska rörelsen, samt Blankspot som rapporterar från ställen som annars sällan hamnar i nyheterna. Det här är metoder och tankesätt som kommit att prägla och utveckla journalistiken där särskilt Bellingcats innovativa metoder har betytt väldigt mycket för hur vi får våra nyheter idag.